Konsonant: ferskil tusken ferzjes

Ut Wikipedy
Content deleted Content added
MerlIwBot (oerlis | bydragen)
L Bot - fuort: tr:Konsonans (strong connection between (2) fy:Konsonant and tr:Konsonans ve disonans)
Addbot (oerlis | bydragen)
L Bot: Migrating 81 interwiki links, now provided by Wikidata on d:q38035 (translate me)
 
Rigel 36: Rigel 36:


[[Kategory:Fonology]]
[[Kategory:Fonology]]

[[af:Konsonant]]
[[als:Konsonant]]
[[ar:حرف صامت]]
[[ast:Consonante]]
[[be:Зычныя]]
[[bg:Съгласна]]
[[bn:ব্যঞ্জনধ্বনি]]
[[bo:གསལ་བྱེད།]]
[[br:Kensonenn]]
[[ca:Consonant]]
[[cy:Cytsain]]
[[cs:Souhláska]]
[[cv:Хупă сасăсем]]
[[da:Konsonant]]
[[de:Konsonant]]
[[el:Σύμφωνο]]
[[en:Consonant]]
[[eo:Konsonanto]]
[[es:Consonante]]
[[et:Kaashäälik]]
[[eu:Kontsonante]]
[[fa:همخوان (آواشناسی)]]
[[fi:Konsonantti]]
[[fr:Consonne]]
[[frp:Consona]]
[[gd:Connrag]]
[[gl:Consoante]]
[[gv:Corockle]]
[[he:עיצור]]
[[hi:व्यंजन वर्ण]]
[[hr:Suglasnik]]
[[ht:Konsòn]]
[[hu:Mássalhangzó]]
[[id:Konsonan]]
[[yi:קאנסאנאנט]]
[[io:Konsonanto]]
[[is:Samhljóð]]
[[it:Consonante]]
[[ja:子音]]
[[jbo:zunsna]]
[[jv:Konsonan]]
[[ka:თანხმოვანი]]
[[kk:Дауыссыз дыбыстар]]
[[kn:ವ್ಯಂಜನ]]
[[ko:자음]]
[[ku:Dengdar]]
[[kw:Kessonen]]
[[la:Consonans]]
[[lmo:Cunsunant]]
[[ln:Molelisi]]
[[lo:ພະຍັນຊະນະ]]
[[lt:Priebalsis]]
[[lv:Līdzskanis]]
[[mk:Согласка]]
[[ml:വ്യഞ്ജനം]]
[[mr:व्यंजन]]
[[ms:Konsonan]]
[[nl:Medeklinker]]
[[nn:Konsonant]]
[[no:Konsonant]]
[[pam:Makikatni]]
[[pl:Spółgłoska]]
[[pt:Consoante]]
[[qu:Kunkawaki]]
[[ro:Consoană]]
[[ru:Согласные]]
[[sh:Konsonant]]
[[simple:Consonant]]
[[sk:Spoluhláska]]
[[sl:Soglasnik]]
[[sr:Сугласник]]
[[sv:Konsonant]]
[[sw:Konsonanti]]
[[ta:மெய்யொலி]]
[[th:พยัญชนะ]]
[[uk:Приголосний звук]]
[[vi:Phụ âm]]
[[wa:Cossoune]]
[[war:Mangarabay]]
[[zh:辅音]]
[[zh-yue:啞音]]

De hjoeddeiske ferzje sûnt 25 apr 2013 om 07.00

Artikulaasjeplakken yn de mûle

In konsonant is in bylûd. In lûd dat derby komt.

It Frysk hat de neikommende konsonanten; B, C (allinnich mei de H), D, F, G, H, J, K, L, M, N, P, R, S, T, V, W, Z.

De twa wichtichste ferskillen tusken konsonanten en fokalen:

  1. Fokalen kinne beklamme wurde en dêrtroch in wurdlid foarmje; konsonanten kinne dat net.
  2. By konsonanten wurdt de luchtstream troch de mûle op de iene of oare wize behindere en by fokalen net.

Yndieling[bewurkje seksje | boarne bewurkje]

Der binne trije yndielingskritearia.

1 Konsonanten wurde yndield neffens it artikulaasjeplak yn de mûle.
  • bilabiaal / twalippich - p b m β
  • labiodentaal / liptoskich - f v w
  • dentaal / by de tosken - t d s z r l n
  • palataal / by it hurde ferwulft - j
  • felaar / by it sêfte ferwulft - g k ɣ j w ŋ
  • de kielholte - h
2 De behindering fan de luchtstream en it lûdeffekt.
  • Koarte folsleine ôfsluting, ploflûd (ploffer) - p t k b d g
  • Unfolsleine ôfsluting, rûslûd (rûzer) - f s x v z ɣ j w β
  • Lucht troch de noas, noaslûd (nasaal) - m n ŋ
  • Underbrutsen ôfsluting (floeilûd) - l r
  • Hielendal gjin behindering (heallûd) - h
3 Stimhawwend of stimleas.
  • Stimhawwend - b d g v z ɣ
  • Stimleas - p t k f s x
  • Ynherint stimleas - h
  • Ynherint stimhawwend - m n ŋ r l j w β


De konsonanten wurde neffens punt 2 yn fiif groepen yndield: de ploffers, rûzers, nasalen, floeilûden en heallûden.